Om föreningen

Fritid i Norr (FiN) är en ekonomisk förening.

En ekonomisk förening (kooperativ förening) är en frivillig sammanslutning av personer som samarbetar i ett demokratiskt och samägt företag. Det gör man för att tillgodose gemensamma ekonomiska, sociala och kulturella behov och önskemål.

Kooperativa föreningar bygger på värderingarna: självhjälp, personligt ansvar, demokrati, jämlikhet, rättvisa och solidaritet.

Tabellen nedan visar skillnaden mellan företagandet inom den sociala ekonomin och den privata sektorn.

Mål Medel
Privata företag Vinsten Verksamheten
Sociala företag Verksamheten Vinsten

Inom det privata företagandet använder man verksamheten som ett medel att skapa vinst – inom den sociala ekonomin är målet själva verksamheten … och vinsten ett medel för att kunna utveckla den.

FiN:s primära målgrupp är ungdomar och föreningen verkar utifrån en humanistisk syn med människans egenvärde, oberoende samt lika värde som grund.

Unga och äldres fritids ska ses ur ett helhetsperspektiv.

Vi ska se unga och äldres fritid som en positiv kraft i samhället.
Vi ska främja identitet, samhörighet och demokrati.
Vi ska ha ett flexibelt och reflektivt arbetssätt som präglas av öppenhet.
Vi ska ge möjlighet till en bra fritids oavsett, genus, etnicitet eller generationstillhörighet.

 

Profilverksamheter

Fritidsgårdar

I arbetet med de fritidsgårdar och mötesplatser använder vi som metod ett främjande och socialisernde förhållningssätt. Det innebär att Fritid i Norr betonar unga människors personliga utveckling, deras möjligheter och inneboende förutsättningar kopplat till deras egna önskemål och förmåga att ta eget ansvar. De är individer och möjliggörare i ett kollektivt samhälleligt sammanhang med en energi som bör tas tillvara. Inte som en grupp som behöver kontrolleras under särskilda former i speciella lokaler.

För att främja unga människors egen kreativitet och entreprenörskap har vi sen hösten 2010 anställt konstnären och musikern Mats Wikström som konstnärlig ledare. Mats kommer tillsammans med fritidsledare och ungdomar utveckla och hitta den kraft samt potential som kan finnas i uttrycka sig konstnärligt på olika sätt. Vi anser att kulturella uttryck bygger människors självkänsla och de egna förmågorna som vi alla besitter. Det behöver inte utmynna i att alla blir musiker, dansare eller designers. Men det kan ge inspiration för framtida yrkesval vilket i så fall har uppstått inom den fria tidens områden i de aktiviteter som kallas fritid. Det arbetet sker främst på Tuna mötesplats vilket kan läsas mer om i länken till höger. Den kunskap och erfarenhet som gror fram på Tuna ska sedan växa vidare på övriga fritidsgårdar och mötesplatser.

Fritidsgårdar och mötesplatser är en del i samhället där de som besöker oss är en del i ett sammanhang, med egna kvalitéer och resurser. Fritidsgårdarna och mötesplatser ska ha en utformning såväl metod- som lokalmässigt för att uppfylla dess tankar. Lokalerna ska ha en mobilitet i sig så att olika idéer och projekt kan i möjligaste mån genomföras. En fritidsgård och mötesplats är offentlig och följer de offentliga spelreglerna där människor socialiseras med varandra.

Livsguide

Är en arbetsmetod som Fritid i norr i samarbete med Porsöskolan arbetat fram. Elever väljs av övriga elever att vara deras ”Kompis” under skoltid. Kompisen finns till för att skapa en god livsmiljö för alla på skolan i samarbete med elever och vuxna

De elever som väljs till Kompis tror på en bra skola och en bra miljö för alla som finns där. De tror att alla elever vill trivas på skolan och att ingen egentligen vill hålla på med bråk, nedskräpning eller annat negativt. Kompisarna tror på samarbete mellan vuxna och elever på skolan.

Den som accepterar uppdraget att bli en Kompis tar på sig den röda tröjan med Kompisemblemet på.

En gång varje år utbildas nya Kompisar utav Fritid i Norr. De får en tvådagars kurs innehållande samarbetsövningar, hur man skapar kontakt och tillit till sin egen person samt frågor om mobbningsbegrepp och dess följder. De får även träna på att lugna ner stökiga situationer. Efter kurstillfället får de frågan om de fortfarande vill fullfölja sitt Kompisskap och blir då det för en tvåårsperiod från och med klass fem till klass sex.

Arena Björx

Björkskatans fritidsgård och Björkskataskolan ligger i samma byggnad. Arena Björx innebär att fritidsgården är öppen på dagtid mellan 09.30-13.30 för skolans elever och personal. Tanken är att det ska vara en mötesplats och ett ställe där elever kan slappna av eller aktivera sig under raster, håltimmar med mera. Det är en del i arbetet att skapa gemenskap, delaktighet för att nå en bättre arbetsmiljö för elever som personal. Björkskataskolan köper den här tjänsten av Fritid i Norr ek. förening och det har även bidragit till att samarbetet oss emellan har utvecklats på ett positivt sätt.

Genom att vi finns med under skoltiden så möter vi ungdomar under en stor del av deras vakna tid. Det ger möjlighet till samverkan i form av att grupper och skolklasser kan använda sig av fritidsgårdens lokaler likväl som vi kan använda skolans utrymmen. Vi finns också med som ett naturligt inslag vid föräldramöten och liknande sammankomster.

På Arena Björx kan man spela olika spel, läsa tidningar eller böcker eller bara sitta och prata med fritidsledare och kompisar. En viktig uppgift för oss är att skapa förtroende, relationer och delaktighet för att på så sätt bidra till en bra psykosocial miljö. I anslutning till fritidsgården finns ett elevfik, som drivs av niondeklasserna, med samma öppettider som Arena Björx.

Tillsammans med elevfiket möter vi på Arena Björx en stor del av skolans ca 500 elever varje dag. Skolans personal och ledning anser att vi fyller en viktig funktion i arbetet för ett bra miljöarbete på Björkskataskolan

 

FiN:s styrelse

Mats Öhman
Ordförande samt föreståndare vid Björkskatans fritidsgård. Studerat pedagogik, pedagogiskt ledarskap, psykologi, Tv- film och media – dagens ungdomskultur vid Luleå Tekniska universitet.

Lars Nilsson
Verksamhetsansvarig för Fritid i Norr samt föreståndare för Porsöns fritidsgård. Fil. kand. i pedagogik, studerat fritidsvetenskap, organisation och ledarskap, arbetsledningsmetodik samt Tv- film och media – dagens ungdomskultur vid Luleå Tekniska Universitet.

Gullan Rova
Socionom, samt studerat socialpsykologi, sociologi och psykologi vid Umeå universitet

Kristina Pettersson:
Filosofie magisterexamen inom historia samt Gymnasielärarexamen vid Umeå universitet. Fritidspedagogexamen – Lärarhögskolan i Luleå